Att avgöra om du bor i ett radonhus är inte möjligt med bara blotta ögat. Det enda effektiva sättet är göra en radonmätning och mäta radonhalten i inomhusluften.
Radon är en osynlig, färglös och luktfri gas som kan vara potentiellt farlig. Radon bildas i berggrunden och kan tränga in i hus genom sprickor och hål, vilket leder till förhöjda radonhalter i inomhusluften. Att bo i ett radonhus, en bostad med onormalt höga radonhalter, kan öka risken för lungcancer avsevärt.
Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning i Sverige. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i inomhusluften cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige. Majoriteten av de personer som utvecklar lungcancer till följd av radonexponering är rökare. Det beror på att både radon och rökning tillsammans ökar risken för att utveckla lungcancer.
Vilka radonhalter är farliga?
Svenska myndigheter har satt riktvärden för radon i bostäder. Riktvärdet är 200 Bq/m3, vilket innebär att radonhalten inte bör överstiga 200 Bq/m3. Om radonhalten i ditt hem överstiger riktvärdet bör du vidta åtgärder för att sänka den.
Vad kan man göra om man har förhöjda radonhalter?
Lyckligtvis finns det flera effektiva metoder för att åtgärda radon i hus. Beroende på radonhalten och husets konstruktion kan olika åtgärder vara lämpliga:
- Förbättra ventilationen: Att öka luftflödet i huset kan späda radonhalten.
- Täta otätheter: Sprickor och hål i grunden, väggar och golv kan tätas.
- Installera en radonsug: En radonsug suger bort radonhaltig luft och leder den ut ur huset.
- Byta ut radonhaltigt byggnadsmaterial: I sällsynta fall kan det vara nödvändigt att byta ut byggnadsmaterial som avger radon, till exempel blåbetong.
Att åtgärda problem med radon i ett hus kan innebära en viss kostnad, men det är en investering i din och din familjs hälsa. Att sänka radonhalten till en acceptabel nivå kan minska risken för lungcancer avsevärt och ge dig en tryggare boendemiljö.