Blåbetong är ett byggnadsmaterial som innehåller radium, vilket kan sönderfalla och bilda radon. Utöver det avger blåbetong även gammastrålning. Höga halter av radon utgör en risk för hälsan kan leda till cancer. Det uppskattas att omkring 500 personer årligen i Sverige drabbas av lungcancer till följd av radon.
Mellan 1929 och 1975 tillverkades blåbetong och det användes i både en- och flerfamiljshus. Blåbetong är matt blå eller grå och har en struktur som påminner om en torr tvättsvamp. Idag uppskattar man att cirka 400 000 bostäder i Sverige innehåller blåbetong.
Det är dock inte automatiskt så att en bostad som innehåller blå lättbetong har höga radonhalter. Men under vissa förhållanden kan blåbetong i bostaden bidra till att radonhalten överskrider 200 Bq/m³ och då kan materialet utgöra en hälsorisk.
För att säkerställa en inomhusmiljö fri från radon och upptäcka förekomsten av radon är det nödvändigt att genomföra radonmätning. Radonhalten mäts i enheten Becquerel (Bq/m³) per kubikmeter inomhusluft. För bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål är det fastställda gränsvärdet för radonhalten 200 Bq/m³ som årsmedelvärde.
Om en mätning visar att det föreligger förhöjda halter av radon, så är nästa steg att undersöka orsaken. En gammamätning kan genomföras för att fastställa om blåbetongen kan vara den bakomliggande orsaken. En kvalificerad radonexpert kan snabbt utföra en gammamätning med hjälp av en gammamätare som placeras mot exempelvis en vägg eller golv. På så sätt kan man få reda på hur mycket strålning materialet avger och sedan beräkna radonhalten. Genom att mäta gammastrålningen kan man fastställa om den förhöjda radonhalten beror på blåbetong. Om så är fallet kan åtgärder vidtas, exempelvis att förbättra ventilationen, använda radontapet eller ta bort materialet.